Translate

11 november 2010

Golf - en känslomässig berg- och dalbana....

Ni som spelar golf vet vad jag menar med ovanstående rubrik...Sedan i fredags har jag levt i en illusion att jag spelar bra golf. Golfrundan då gick suveränt bra. Drivingranschträningen igår likaså. Tills idag då vi spelade på den mycket vackra Saint Donats golfbana.(http://www.golfsaintdonat.com/) Eftersom fransmännen är lediga idag p g a en minnesdag ang första världskriget, var golfbanan full. Det innebar att vi spelade med okända människor. Plötsligt infann sig prestationsångesten, alla slag i början gick åt skogen, bokstavligt talat ... vad sägs om att resultatet av tre slag innebar att bollen gick en decimeter bakåt...känslor av skam och värdelöshet infann sig snabbt...så småningom även ilska...har vi betalt så hög greenfee så ska här spelas oberoende av hur det går. Och vips gick det bättre. På slutet var slagen långa och fina, men det var så dags då....

Eftersom jag spelade så dåligt i början fick jag mycket beröm av mina medspelare, en fransman och en norrman, även för mina halvdåliga slag...inget ont som inte har något gott med sig...

2 kommentarer:

  1. Inte förstår jag mycket av golf! Ser fram emot att kanske få lära mej nångång. Lite kan jag ju nog redan... jag har fått för mej att bollen ska framåt. Inte bakåt?

    SvaraRadera
  2. Ja, bollen ska ju framåt, men i golf kan det gå hur som helst. Även den bäste gör helknasiga saker ibland. Men det är ju det som är tjusningen med det hela. (Plus att det är en sport där du har möjlighet att jobba med dina beteendemönster, jobbigt men bra!)

    SvaraRadera