What A Wonderful World

Efter att ha vistats i Sverige under sommaren återvände vi till Frankrike för några dagar sedan.

När vi åkte igenom Schweiz överfölls jag av detta lilla lands stora skönhet. Jag påmindes om alla vackra länder jag haft förmånen att vistas i under våra resor men att skönhet även är i betraktarens ögon. Jag kan tycka att Australiens röda öken är lika vacker som naturen är vid min barndomskamrats sommarstuga i Larsmo skärgård eller i Borneos djungel.

Häromdagen förekom en liten notis i nyheterna om att glaciärerna smälter rekordsnabbt, att delfinerna och valarna inte orkar leva i våra förorenade hav längre osv. Listan kan göras lång när det gäller  konsekvenserna av vår planets föroreningar.

Det forskas mycket på alternativa energikällor, men resultaten av forskningen mörkas fortfarande av de som styr vår värld. Så länge egoismen styr blir det inga synbara förändringar. Men det negativa börjar allt mer tappa sin kraft, så vem vet, vi kanske kommer att få erfara att vår planet verkligen är "A Wonderful World" redan under vår generation. Mycket händer i det fördolda som vi inte har en aning om.

Själv har jag läst en del om Nollpunktenergin. "Rent allmänt kan man säga att nollpunktsenergi är det oändliga hav av energi som genomströmmar all fysikalitet, ja hela skapelsen; inte bara de högre subtila planen utan också alla fysiska plan."Utdrag ur "På uppdrag i rymden" av Mariana Stjerna, sid 168-177.

Läs mer om Nollpunktsenergin på www.st-germain.se/Nollpunktsenergin.pdf

Hur hitta lugnet i oss?

I dagens samhälle är det svårt att hitta det lugn som behövs för att nå en djupare nivå i oss själva. Hur ofta väljer vi inte teven, datan, mobilen etc framför tystnaden? Många av oss har byggt upp ett internetberoende som i sin tur skapar nya beroenden. Vi är inne i ett hjul som rullar allt snabbare där vi inte hittar det utrymme som är nödvändigt för vår inre utveckling.


I en del av våra skolor har varje elev en egen dator, vilket innebär många timmar, både i skolan och hemma, framför denna apparat. Datorn är ett viktigt redskap, men hur lätt är det inte att glömma tiden och fastna i elektronikens fälla?


Jag läste en annons om en bok som heter Att vara jordad, (skriven av Clinton Ober, Stephen T Sinatra, Martin Zucker):


"om du lider av sjukdomar, smärta eller inflammation får du här lära dig hur naturens ursprungliga inflammationshämmare, jorden själv, kan bota brister och förbättra hälsan, energin och sömnen. I jorden finns en allestädes närvarande källa av naturlig, läkande energi. 


Jag ser fram emot att läsa denna bok! Och under tiden ser jag till att mina fötter berör Moder Jord så mycket som möjligt!

Tillfälligheter, eller...

Varsågoda, en skål med närplockade clementiner!

Vi kan välja att se på det som händer i livet som tillfälligheter eller så kan vi välja att förundras över hur sinnrikt den oändliga intelligensen fungerar. Själv är jag övertygad om att livet är så mycket mer än det vi ser och förstår.

Att leva med ett öppet sinne förgyller vardagen. Varför inte reflektera över och vara uppmärksam på vad både små och stora saker runt omkring oss vill berätta. Varför inte se det vi möter som budskap med information till oss. Livet blir så mycket roligare då och en djupare känsla av meningsfullhet skapas.

Det som kan verka som tillfälligheter visar att vår kommunikation fungerar på olika nivåer.

Här följer några exempel:

-du står i en av 65 kassor i ett stort varuhus när du inser att du har glömt att köpa hudkrämen du alltid använder. Det är långt till hudvårdsavdelningen och det är strax din tur att betala för de inhandlade varorna. Då tittar du på tidskrifterna intill kassan och vad ligger där? JO, EXAKT DEN HUDKRÄM DU VILL HA. AV ALLA DE 50 SORTERS HUDKRÄMER SOM FINNS I DETTA VARUHUS SÅ LIGGER DEN DU VILL HA FRAMFÖR DINA ÖGON. Fascinerande att den person som tydligen ångrat sitt köp har lagt hudkrämen just i den kassa där du står.

-du har äntligen bestämt dig för att döva ditt dåliga samvete genom att lämna tillbaka den bok du lånade för tio år sedan av en person du knappast sett sedan dess. På väg till denna person gör du en avstickare på ett annat ställe och VEM STÅR DÄR OM INTE BOKENS ÄGARE

-du sitter i samtal med en person du träffar i ditt yrke. Detta är avslutningssamtalet och helt apropå säger personen i fråga "det är en bok jag så gärna skulle vill ha men den är slut på förlaget och den finns inte på biblioteket." JUST DENNA BOK HAR DU I DIN VÄSKA OCH HAR PLANERAT ATT GE  PERSONEN I AVSKEDSPRESENT

Lite råd angående härskartendenser, energitjuvar mm

En bild från toppen av mitt promenadberg

P g a den respons jag fått på de två senaste inläggen går mina tankar även till förslag på hur man underlättar för sig själv när man möter människor som tar ens energi, härskar, kontrollerar och manipulerar.

Ett råd är att vara uppmärksam ifall du plötsligt blir trött när du kommunicerar med någon och du känner att du håller på att dräneras på din energi. Avsluta i så fall samtalet så snabbt som möjligt. Reflektera gärna över vad personen i fråga gör med dig och i fall du vill ha en sådan relation.

I fall du har en chef som har psykopatiska, sociopatiska drag eller andra tidiga störningar, kan det vara svårt att i början på en sådan relation inse att så är fallet. En person med dessa drag har tidigt en tendens att dupera och höja dig till skyarna, vilket gör det svårare för dig att uttrycka en annan åsikt än den chefen har.

När du inte längre orkar hålla med utan väljer att uttrycka vad du tycker och tänker, blir du snabbt svartmålad och ramlar ner från piedestalen. Risken finns att du då blir den projektionstavla jag skrev om i inlägget om energitjuvar. Faktum är att det inte blir hållbart i längden att stanna kvar på en liknande arbetsplats. Eftersom du automatiskt befinner dig i ett underläge om du är anställd, så bör du lämna arbetsplatsen så snabbt det går. Tyvärr har inte våra fackförbund någon makt i liknande lägen, utan de som blir lidande är arbetstagarna.

Härskartekniker

Fina blommor utanför köksfönstret

Jag är övertygad om att en del av oss, kanske många, har upplevelser av situationer när ens chef, arbetskamrat eller andra människor i ens närhet utövar ett härskarbeteende. Ingen rolig situation att befinna sig i om man är den som är utsatt.

Det är något av det värsta jag vet när jag upplever att någon vill styra mig. Jag har upplevelser från en arbetsplats där jag blev utsatt/lät mig utsättas av en chef som hade stora maktbehov. Jag har ofta gått tillbaka i tiden och försökt förstå vad orsaken var till detta beteende. Jag tror att maktbehovet är ett drag som tjänar som kompensation för en känsla av mindervärde och otillräcklighet. Det kan ta sig uttryck i en strävan efter att ha makt över andra och förminska sin omgivning för att själv framstå som större, bättre och duktigare. En rädsla att förlora sitt värde, är troligtvis orsaken till att härskaren alltid ser till att gå segrande ur en konflikt. Genom att sprida ogärningar och skapa allianser på en arbetsplats, känner sig personen i fråga starkare.

Detta beteende visar en stor respektlöshet för andras gränser. Den utsatte förminskas och även livsutrymmet förminskas. I en arbetssituation tappar man lätt sin kreativitet och kan plötsligt upptäcka att mycket av arbetstiden går åt till att kontrollera sig själv för att garantera att man befinner sig inom de ramar som ens chef har satt upp. Mycket förödande för ens arbetslust och kreativitet. Jag har befunnit mig på arbetsplatsträffar där endast en minoritet (=härskarens allierade) har uttryckt sina åsikter, helt samstämmiga med chefens åsikter.

Uttrycker man ändå sin åsikt blir man snabbt nertystad, härskaren är ofta snabb att försvara och skuldbefria sig. Dessutom ser härskaren ofta de utsattas svaga punkter och hittar snabbt de rätta orden som fråntar dem ansvar. Den som blir utsatt blir ofta mållös och tror inte det är sant det han/hon upplever.

Befinner man sig i en situation som den jag beskrivit ovan, är det ofta bäst att man som arbetstagare lämnar arbetsplatsen. Tyvärr har en hel del av våra chefer, både ute i näringslivet och inom den statliga och kommunala sektorn, psykopatiska drag, vilket innebär att det är oerhört svårt "att vinna" en strid med dessa chefer.

Det är en illusion att tro att en person med psykopatiska drag vill göra det stora arbete som krävs för att en förändring ska komma till stånd. Det bortträngda är alltför skrämmande. Naturligtvis finns det en förklaring till detta beteende och de kan hittas i livets första år.

Apelsinerna är snart mogna

Energitjuvar

I mitt yrke och även i min relation till de människor jag har runt omkring mig, har jag blivit mycket uppmärksam på när jag tillåter människor att ta min energi. Jag kallar det för tillåta, eftersom det är jag som har ansvar för att detta sker.

Det kan börja som en plötslig känsla av trötthet, som inte har någon synbar förklaring. Man kan plötsligt känna sig less och orkeslös och vill bara vara ensam. Detta kan vara en mycket lärande situation om man är uppmärksam och beredd att reflektera över orsakerna till att man känner sig såhär.

Vy över ett vindistrikt i Provence

Orsakerna kan vara många. Jag ska ta några exempel. Är man t ex utsatt för avundsjuka är det nödvändigt att värna om sig själv och bemöta avundsjukan med beslutsamhet. Genom att ändra attityd och inte längre vara välvilligt inställd utan enbart korrekt, hamnar energitjuven utanför och känner sig övergiven. I vissa fall kan energitjuven börja fjäska eftersom det är så obehagligt att tappa makten över den andre och bli bortstött. Energitjuven bär ju på en rädsla från det förflutna att bli övergiven, och när han kommer i kontakt med den känslan upplever han ett stort skrämmande tomrum. Hans beteende är en kompensation för att slippa kännas vid denna övergivenhet.

Det är viktigt att inte ställa upp som "projektionsskärm"och att påminna sig om att avundsjuka, missunnsamhet och överdrivet självhävdelsebehov alltid handlar om brister hos den som uppvisar dessa drag. Ju svagare jag desto starkare är projektionerna.


Jag har inspirerats till detta inlägg av boken "Energitjuvar" av Ingalill Roos.

Reflektioner i sensommarvärmen på franska rivieran

Nu när vi åter befinner oss på franska rivieran och har tid att reflektera och bara vara, läser jag även bra böcker som väntat på mig under en hektisk sommar i Norden.

Jag har med glädje och en viss förskräckelse läst den amerikanska författarinnan Patricia Coris böcker sedan hon kom ut med sin första bok 2002. Hennes syfte med de böcker hon skriver, är bl a att väcka oss människor och få oss att inse hur vi med stormsteg håller på att ta död på planeten Jorden och att det snart är för sent att rädda den. Ett tydligt exempel på förstörelsen är det faktum att våra oceaner är döende. Den största gåvan vi har på Jorden är ju vatten och det föroreningarna gör med vattnet är förödande.

I Patrica Coris senaste bok "Before we leave you" beskriver Patricia hur hon simmar med valar och delfiner. De budskap hon upplever att dessa intelligenta djur förmedlar är fantastiska, men även sorgliga. Valarna och delfinerna orkar inte leva i våra vatten längre och är på väg att dö ut, vilket även sker med andra djur- och växtarter. Trots den medvetenhet som ändå ökat bland oss människor, är det ännu inte på långa vägar tillräckligt för att vår överbefolkade och misshandlade Jord ska orka fungera längre.

Vad kan vi, du och jag göra för att hjälpa Moder Jord och förhindra den utrotning av djur och växter som sker? En vän till mig uttryckte sig, lite uppgivet: "Ja, men jag röstar på det parti som värnar om miljön mest, jag kör miljövänligt och åker kollektivt så mycket jag kan, jag sopsorterar, jag försöker spara på värme och el, jag har trädgårdsland, jag handlar av de ekologiska varor som finns osv."

Vad kan vi ytterligare göra? Jag tror det är viktigt att ständigt vara medveten om hur vi beter oss i vår relation till miljön och fråga oss om de beslut vi tar görs i harmoni med Moder Jord. Det är även viktigt att inte tappa hoppet om att det inte är för sent att rädda Jorden.

Men man undrar ju hur det kommer att bli....

Livet har alltid en mening

Under mitt liv har jag ofta mött människor som inte hittar något som känns meningsfullt och som inte heller känner någon glädje eller framtidstro längre. Ibland har man fastnat i vardagens kamp och ser inget ljus vid horisonten.

I den astrologiska kartan visar en punkt man kallar för Medium Coeli varje individs uppdrag här på jorden. Jag har upptäckt att den punkten och de aspekter den skapar, berättar varför vi människor lever på jorden just nu. När man har  gått vilse i livet, förmedlar jag alltid att det är en mening med livet och försöker hjälpa till att hitta den meningen.

Var och en har sin väg att gå och har sina talanger och gåvor att ge till världen. Alla människor är barn på livets väg, sökande efter mening och innehåll. Ibland går man vilse och allt känns mörkt. Det är då det gäller att komma ihåg att existensen tar hand om oss. Ibland får man en känsla av att det är något nytt man ska göra. Det gäller att lita på den känslan när den dyker upp och att följa de inre diktat, som vägleder oss. Ibland kommer de som inre viskningar, någon säger något, man hör något på radion, läser en mening i en bok och bara "vet" att det är till mig.

Häromdagen fick jag veta att en väninnans man var mycket nära att förolyckas. I sista stund klarade han sig som genom ett under. Det är sådana händelser som får oss att inse hur viktigt det är att uppskatta det man har och och att leva i nuet.

Släpp taget och våga lev

När vi släpper taget om illusionen om ”verkligheten” och vad som är viktigt och vad som är nödvändigt för att leva ett gott liv -så upptäcker vi att mycket av det vi tidigare har ägnat vår tid och energi åt, har varit saker som är fullkomligt oviktiga.

Att släppa taget om det som är oväsentligt leder till en stor befrielse. Det  öppnar upp nya möjligheter för oss och vi kommer att se vår verklighet på ett nytt sätt. Vi har då tid att ägna oss åt vår inre utveckling. Det här är lättare än vi tror, för när vi öppnar upp oss själva och gör oss mottagliga för de starka energiflödena, så öppnar vi också upp vår intuition. Det leder till kontakt med vår inre röst och därmed vår inre sanning, vi kommer att veta vad som är rätt och viktigt just för oss. Det är bara vi själva som vet och kan bestämma detta.  Detta är en successiv process, där vi gradvis släpper taget om illusionerna. Vi måste själva välja var vi ska börja, vilken nivå just vi befinner oss på och vad det är vi är beredda att släppa taget om här och nu. Vi kan låta oss inspireras av andra, men ingen annan kan ha den kunskap vi har om oss själva. Ingen annan kan heller fatta det beslutet åt oss. Vi måste själva känna vad som är rätt för oss själva och vad vi är beredda att släppa. Vi kommer att märka att oavsett var vi börjar så kommer det att bli en befrielse. Det kommer att hjälpa oss att frigöra energi för att göra saker som känns mer meningsfulla och som skänker mer glädje, harmoni och lycka.

Ovanstående text är ett utdrag ur "De oövervinnerliga" - Dibarak

Det "omöjliga" är möjligt

För oss människor är det svårt att ha full tillit till att allt alltid ordnar sig i våra liv, när tiden är mogen. Det kanske är den allra svåraste läxa vi har att lära oss här på Jorden?! Ännu svårare för de människor som aldrig känt varken känslomässig eller fysisk trygghet under sin uppväxt. Oberoende av är det viktigt att vi är uppmärksamma på när oro och ångest tar över våra liv och när våra tankar automatiskt går in i ett negativt tänkande.

Själv är jag inget undantag när det gäller oro, men jag har blivit mycket tryggare med åren eftersom jag fått så många bevis på att allt alltid ordnar sig. Författarinnan Anna Stina Vrethammar inspirerade mig för många år sedan genom att påstå att allt sinnet kan acceptera och ta emot är möjligt och att vår riktade tankeenergi skapar våra yttre omständigheter. Det är en universell lag och det finns en skapande energi som står fritt till vårt förfogande i överflöd. Det är alltså helt okej att vi önskar oss allt vi behöver, exakt hur det ska gå till behöver vi inte bry oss om, det är inte vårt problem. Den allomfattande kreativa intelligensens vägnät är alltför komplicerat för vår fattningsförmåga. Istället kan vi lämna över i förvissningen om att allt vi behöver kommer till oss. Därför är det viktigt att inte tvivla eftersom det hindrar det flöde som ständigt bara är och som aldrig tar slut.

För ett antal år sedan träffade jag en person, som behövde min hjälp. Hon var ledsen över att inte ha några pengar att betala mig. En dag fick hon en plötslig impuls när teven sände ett frågeprogram man kunde ringa till och vinna pengar om man kom fram och svarade rätt på en fråga. Ni vet själva hur svårt det är att komma fram till liknande program! Hennes tysta önskan var att vinna pengar för att sedan kunna betala mig. Hon kom naturligtvis fram och svarade rätt på frågan och vann en summa pengar som hon med glädje gav mig!

Affirmation att tänka på och inprogrammera:

Jag är värd allt det goda jag önskar mej och jag önskar alla människor allt gott. Allt ordnar sig...

Att släppa taget om brist- och konflikttänkandet

Nedanstående är inget nytt, men desto viktigare att tänka på för oss alla. Jag har inspirerats av en text som överenstämmer med mitt tänkande och som jag tycker ska spridas.

De flesta av oss människor har hamnat i situationer där vi har kämpat för att ha rätt och strävat efter att "vinna" en konflikt. Men vad är det vi egentligen skapar genom denna kamp?

En konflikt skapar nya konflikter och äter upp oss människor inifrån och slutligen en hel civilisation. Se hur världen ser ut idag! Vi lever år 2011 och hur många krig och konflikter pågår det inte överallt på Jorden?! Jag kommer ihåg att jag som liten flicka hoppades att det skulle bli fred när jag blev stor. Nu är jag vuxen sedan länge och se hur det ser ut! Min upplevelse är nog att det finns ännu mer konflikter och krig nu än det fanns på 60-talet.

När man har kärlek i sitt hjärta så har man också förståelse för andra människors åsikter. Då har man också större förmåga att hitta lösningar som gagnar alla och är mer öppen för att ge och ta på ett respektfullt sätt. Man har förmågan att släppa taget och är inte rädd att förlora eller bli dominerad av andra. Man vågar ge mer än man får, utan att uppleva det som en brist. Nyckeln är att inte fokusera på vem som har rätt eller vad som är rättvist, oavsett om man har rätt eller inte, oavsett om den andre gjort fel eller borde ha betett sig annorlunda. När jag och mina syskon bråkade med varandra som små, sa alltid vår mamma "den som ger sig vinner". Det ligger nog en del sanning i hennes påstående...



Dagens bild från vår favoritbukt i Sliema

I konfliktens sak ligger att man ständigt anser sig ha rätt att få mer på den andras bekostnad. Man har ständigt en rädsla för att inte ha tillräckligt och för att det man har ska ta slut. Man har en föreställning om att man ständigt måste ha lite mer för att garantera sin överlevnad. Själva brist- och konflikttänkandet i sig föder ständigt en illusion om mer brist och mer konflikter.

Det är viktigt att släppa taget om materiell rättvisa oavsett om lösningen är mer eller mindre rättvis. Det finns en universell rättvisa, som innebär att vi behöver förstå och förlita oss på att allt kommer till oss när vi behöver det, varken för eller senare utan alltid vid den tidpunkt som gynnar vår utveckling på allra bästa sätt.

Livsnödvändiga förändringar på gång

Vi människor som lever på Jorden just nu, lever i en mycket spännande tid. Ingen har väl undgått att läsa eller höra om Mayafolkets profetior eller om den medvetandehöjning som sker på Jorden för närvarande.

Under mina studier i psykologi, som så småningom kombinerades med andlig kunskap, blev jag medveten om att en människas frekvensnivå beror på hur mycket kontakt hon har med sin egen inre kunskap. Vad betyder det? Det handlar om hur väl en människas alla livsupplevelser är integrerade i henne intellektuellt och känslomässigt. Ju mer integrerad en människa är, och ju mer hon lever utifrån sitt hjärta, desto bättre mår hon och desto lättare har hon att påverka andra människors utveckling i positiv riktning, bara genom att vara sann mot sig själv.

En viktig del i vår utvecklingsprocess är att förstå att det är den inre förändringen som åstadkommer de yttre förändringarna i våra liv.

Många av oss försöker lösa våra problem genom att ändra de fysiska förutsättningarna. Istället för att börja arbeta med vårt inre när vi mår dåligt, så tröstar vi oss genom att köpa mer saker för att försöka fylla igen hålen av meningslöshet vi upplever. Det finns otaliga exempel på vad vi gör på det fysiska planet för att undgå vår inre smärta. Ingenting av detta fungerar i längden för allting kommer tillbaka på det ena eller andra sättet. Börjar vi inte titta inåt och reflektera över våra liv, består grundobalansen inom oss.

Naturligtvis ska vi skapa förändringar i den yttre verkligheten när tiden är mogen. När vi  t ex är klar på ett arbete eller när en relation är över, är vi skyldiga att ta vissa beslut genom att lyssna inåt. Det är viktigt att skapa yttre förändringar av rätt anledning.

Däri ligger skillnaden. Det är viktigt att vi människor öppnar våra ögon och ser saker för vad de är i våra liv, att vi slutar lura oss själva, att vi avslöjar våra överlevnadsstrategier och livslögner. Det bär alla människor på - strategier som vi använder som tillfälliga lösningar för att slippa ta itu med den smärta och de inre konflikterna vi bär på.

Dessa strategier har hittills fungerat för oss. Men det kommer de inte att göra länge till, eftersom energiverkligheten som vi befinner oss i, i och med övergången till den nya tidsåldern, inte kommer att tillåta det längre. Allt det som gömts undan kommer nu att komma upp till ytan. Det kommer inte längre att vara möjligt för oss att förneka och förtycka alla de inre konflikter och trauman vi bär på, annars kommer vi att må allt sämre. 

Tittar man sig omkring ute i världen händer dessa saker redan. Människor mår allt sämre, många diktaturer kommer inte att överleva så länge till. Människor har fått nog av att bli förtryckta och gör därför uppror. Det är exakt det som de nya energierna som nu förs in till vår planet, orsakar.

Att bli sedd och bekräftad

Under det senaste halvåret under vår flytt till Malta, har jag som amatör forskat i och betraktat hur människor som arbetar på olika myndigheter, banker och i olika serviceyrken beter sig. Det har i vissa fall varit skrämmande att se och öppnat mina ögon hur man absolut inte ska bete sig.

Vad är det som gör en administration, en myndighet eller bank bra eller dålig? Denna fråga har ett enkelt svar; människorna som jobbar på dessa ställen. För mig innebär ett gott bemötande korrekt information, vänlighet och respekt.

När vi besöker vår nya bank här på Malta, blir vi mycket vänligt bemötta, bjudna på kaffe och varje gång vi kommit in, kommer personalen och tar oss i hand! Banker vill tjäna pengar på oss människor, men trots detta är det onekligen mycket trevligare om man blir bemött med vänlighet och respekt.

Det påminner mig om när jag som liten flicka cyklade till banken eller posten och tog ut pengar eller skickade ett brev för mammas räkning. På banken jobbade Sven och på posten jobbade Britta. Under dessa besök ingick alltid ett litet samtal om hur jag hade det. Jag kände mig sedd och bekräftad.

Hur viktigt är det inte att vi blir sedda och bekräftade! Det är ett grundläggande behov i det lilla barnet och ett behov som knappast någon får helt tillfredsställt som liten. Men även om vi mognar till vuxna som kan hantera våra bekräftelsebehov någorlunda, blir världen så mycket trevligare om vi ser varandra, respekterar varandra och sprider en vänlig energi runt omkring oss.

När det handlar om sjukvården, så visar en rad studier att en positiv och stödjande attityd är en avgörande del av läkarens eller terapeutens skicklighet. Ibland kan det räcka med att din doktor lyssnar på dig och är psykiskt närvarande den första minuten av besöket, för att din inre läkning skall ta fart.

Varför inte applicera detta till alla serviceyrken. Om vi människor brydde oss mer om varandra och tänkte gott om varandra så såg det onekligen helt annorlunda ut i världen än det gör nu.  Goda relationer är stärkande för immunförsvaret och hälsan. Likadant är det med positiva och hoppfulla tankar eller ord vi delar med oss av.

Mod

I vissa situationer i livet krävs det mycket mod för att stå för den man är. Det är ofta lättare att vara kvar i gamla mönster, värderingar, relationer och kompromissa med sin egen sanning, än att ta obekväma beslut.

Det är en sak att möta någon på halva vägen, att förstå en ståndpunkt olik vår egen och att arbeta för en harmoni dem emellan.

Det är något helt annat att ge vika och bedra sin egen sanning.

De flesta av oss vill inte vara annorlunda än andra, vi vill få bekräftelse av våra familjer och vänner och vara "normala," men på bekostnad av vad?? Jo, våra sanna jag, genom att vi kompromissar bort och bedrar oss själva, genom att inte våga stå för det vi är.

Under den gångna veckan berättade Aryel i sin blogg om Lotta Alsér, som lyssnat på ett tal Deepak Chopra höll för människor som jobbar på Wall Street i New York. Hans nya bok Soul Leadership betonar vikten av vi börjar prata om det som verkligen betyder något; om själen, om meningen med livet, människors livskraft, syftet till att vi gör olika saker osv. Hur ska vi annars kunna förändra oss själva, politiken, näringslivet och världen? För Lotta innebar innehållet i hans tal att hon ytterligare stärktes en bit på vägen till att vara sann mot sig själv och stå för den hon är.

Under den gångna veckan har jag stött på flera människor jag beundrar, bl a två finlandssvenska kvinnliga läkare i Österbotten som öppet berättar att de lever i en homosexuell relation, har utbildat sig i healing och står för att de vågar pröva nya saker för att hjälpa sina patienter.

Det finns många modiga människor ute i världen, men vi behöver bli fler!!!

Frankrike-Italien-Malta



Från ett kallt Nord-Italien

Resan ner till lilla Malta gick som en dans. Italien är ett förvånansvärt kuperat land eftersom Apenninerna sträcker sig från norr till söder. Det innebär att man kör igenom ett stort antal tunnlar ända ner till spetsen av "stöveln". Nya tunnlar görs med jämna mellanrum längs huvudvägen söderut. Dyrbara vägbyggen, finansierade av EU, antar jag. Södra Italien verkar fattigt dock inte det maffiastyrda Sicilien, som för övrigt har en vacker natur som redan kändes vårlik.

Vädret på Malta har visat sig från sin bästa sida idag. Strålande sol och nästa 20 grader i början av januari. Skönt att gå bararmad...



till ett varmare Syd-Italien



Vy från färjan till Sicilien



Skönt i solen



Stora apelsinlundar på Sicilien



Längs strandpromenaden i Sliema



Vackra dörrar på Malta





Gott Nytt År 2011



Gröna, fina palmer mitt i Cannes



Julen är över och nyårsfirandet likaså. I går återvände vi till Frankrike och planerar nu för vår fortsatta färd till Malta på onsdag.

Julveckorna i Sverige var fyllda av samvaro med barn och vänner. I affärer och köpcentra var det lätt att slås av det överflöd som råder. Särskilt efter vår resa i Sydostasien tänker jag mycket på hur många fattiga det finns i världen. Att se och uppleva fattigdomen i ett land som Kambodja är något helt annat än att se den på teve. Jag kommer aldrig att glömma den smutsiga och snoriga fyraåring som arbetade med att sälja vykort och krimskrams till turister. Vi pratade med hennes 11-åriga syster som hade lärt sig engelska genom att prata med turister. Hon sa att hon gick i skola, men hennes kompis skyndade sig att berätta för oss att detta inte var sant. Hennes föräldrar hade inte råd att betala den lilla avgift som det kostade.

På våra resor i öst har vi träffat ungdomar som inte velat något hellre än att gå i skola. Många har chockats över att även universitetsstudier är gratis i Sverige. Det är lätt att glömma hur bra vi har det i västvärlden och särskilt i Norden.

Vad kan jag som enskild individ göra för att förändra det faktum att över en miljard människor lever i extrem fattigdom? Har jag ändå rätt att vara lycklig och nöjd med mitt liv? Viktiga frågor som tål att diskuteras.

I dag är det Finlands självständighetsdag

Självständighetdagen är mycket viktig för Finland. Den präglas av ett allvar på ett helt annat sätt än när Sverige och Norge firar sina nationaldagar.

När jag var liten fick vi barn ofta höra att hade inte finländarna kämpat så väl under vinterkriget och fortsättningskriget mot Sovjet hade vi varit ryssar istället. Vilket öde!

Min pappa blev inkallad till militärtjänstgöring på sin 19-års dag. Under tre och ett halvt år, mellan 1941-44, krigade han mot ryssarna.

När jag och mina syskon föddes hade det gått ett antal år sedan kriget upphört. Naturligtvis visste vi att pappa hade deltagit i kriget. Upplevelserna pratade han aldrig om, det gjorde man inte med sina barn och sin partner på den tiden. Ibland visade dock vår pappa oss ett fotoalbum från fronten, som satte igång en del fantasier om kriget.

Under min barndom var det en oskriven lag att man inte ställde den fråga man mest tänkte på; om pappa hade dödat någon. Det var nog barnets största fasa att få ett jakande svar. Ett självklart svar, för i krig dödar man ju varandra. Jag tror att jag förträngde denna vetskap tills min äldste son, mina föräldrars första barnbarn, vågade ställa de frågor till sin morfar som jag och mina syskon aldrig vågade.

Min pappa och de andra krigsveteranerna i Finland bär helt naturligt på hemska minnen. Därför är jag så glad att han tagit som sin uppgift att skriva ner sina och andras upplevelser. Trots att han är gammal idag, intervjuar han fortfarande de krigsveteraner som vill berätta. Dessa intervjuer och insamlandet av fakta har lett till att ett antal böcker har publicerats. Jag är övertygad att krigsveteranerna har blivit hjälpta känslomässigt genom att ha fått en möjlighet att sätta ord på de upplevelser de förträngt under så många år.

Naturligtvis har detta även hjälpt min pappa.

Julkommers i Antibes

Antibes grundades som Antipolis på 300-talet f. Kr. och har en ålderdomlig stadskärna med ett labyrintiskt nät av gator, mysiga gränder och torg. Det finns en borg i staden som uppfördes på 1500-talet av fursteätten Grimaldi. I Château Grimaldi ligger det sevärda Picassomuséet som har fantastiska verk. Picasso verkade i flera år i Antibes och dess grannorter.

För svenskar är Antibes också intressant för att Evert Taube hade sin skrivlya här under tjugo år, från 1951 till 1971, där han vistades i månadslånga perioder

Antibes är annars min favoritstad här på rivieran. Den ligger precis vid havet och har många fina båtar och yachter i hamnen. Matmarknaden i närheten av Picassomuséet är alltid intressant att gå och titta på. Aktar man sig inte har man plötsligt en oliv eller ostbit instoppad i  munnen. Säljarna är på hugget så det är lätt att handla mer än man behöver.

Här finns frukt, grönsaker, kryddor, oliver, olivoljor, tvålar, egenhändigt tillverkade aromaoljor, blommor, viner, ostar, fisk, kött mm, varav det mesta är närproducerat. Det är en marknad som funnits i många år och har bara öppet till klockan 12 mitt på dagen.



Allehanda kryddor



Glada försäljare



Massor med oliver





Vilken burk ska jag välja?






Utanför Picassomuséet