Det går att lära sig spela golf

http://www.claux-amic.com/

 Att lära sig spela golf kan man likställa med att lära sig spela ett instrument från grunden. Ifall man nu inte har en medfödd stor musikalitet. 

Jag har naturligtvis reflekterat en del över varför jag så gärna och så ihärdigt vill bli en bra golfspelare. Är det inte en väldigt egoistiskt sport, egentligen? Vad vill jag bevisa? Varför ger jag aldrig upp trots att det går åt skogen ibland och trots att träningen på drivingranschen ibland innebär gråt och tandagnisslan?

När jag hade spelat golf ett år konstaterade min mamma ganska övertygande: "nu när du har spelat så mycket så bör du ju vara fullärd." Inget kan vara mer felaktigt. Det är det ständiga nötandet och justeringen av svingen som ger resultat. När man kommer ut på banan och ska praktisera det nya man lärt sig går man ofta tillbaka till sin gamla sving. Ibland uppstår även en känslomässig anspänning när man spelar med okända människor, som ibland bara kan franska. Då vill man så gärna spela bra, vilket ofta leder till att det går dåligt i början, innan man slappnar av.

Per inför utslag

Det finns inga genvägar. Träning, träning och åter träning, är det som gäller. Belöningen är desto större när man inser att man lärt dig det man trodde var omöjligt i början.

Så är det väl med det mesta i livet. Det som kanske verkar helt omöjligt till en början, är inte det efter ett tag. Det handlar mycket om att fokusera och därmed ge energi till det man vill uppnå. Det man fokuserar på växer, ju mer man tänker på och visualiserar det man vill ha, desto troligare är det att man får det man önskar sig.



18:e hålet, ett par femhål, med fantastisk utsikt

Denna" tarte aux framboises et fraises" köpte vi på hemvägen

















Golf - en känslomässig berg- och dalbana....

Ni som spelar golf vet vad jag menar med ovanstående rubrik...Sedan i fredags har jag levt i en illusion att jag spelar bra golf. Golfrundan då gick suveränt bra. Drivingranschträningen igår likaså. Tills idag då vi spelade på den mycket vackra Saint Donats golfbana.(http://www.golfsaintdonat.com/) Eftersom fransmännen är lediga idag p g a en minnesdag ang första världskriget, var golfbanan full. Det innebar att vi spelade med okända människor. Plötsligt infann sig prestationsångesten, alla slag i början gick åt skogen, bokstavligt talat ... vad sägs om att resultatet av tre slag innebar att bollen gick en decimeter bakåt...känslor av skam och värdelöshet infann sig snabbt...så småningom även ilska...har vi betalt så hög greenfee så ska här spelas oberoende av hur det går. Och vips gick det bättre. På slutet var slagen långa och fina, men det var så dags då....

Eftersom jag spelade så dåligt i början fick jag mycket beröm av mina medspelare, en fransman och en norrman, även för mina halvdåliga slag...inget ont som inte har något gott med sig...