Translate

16 november 2013

"Walk to freedom," District 6 och kåkstaden Langa

Vår guide
Vi var förväntansfulla inför onsdagens program, kanske som en kontrast till all den lyx och bekvämlighet vi hittills upplevt under resan.

Vi fick en fantastiskt duktig guide, en man som själv hade upplevt hur det kändes att bli utkastad och förflyttad från sitt hem i District 6. Detta var de svartas område i Kapstaden redan i slutet av 1800-talet. Efter apartheidens införande ansågs det dock vara en skamfläck och ett slumområde i de vitas ögon. Under 60-talet spred man illvilliga rykten om att området var en plats där spel, drickande, prostitution och kriminalitet frodades.


Ett gammalt område för de svarta, som efter apartheidens slut, målats i många olika färger


Vid vårt besök på District 6 Museum fick vi en sannare bild av området, som varit ett levande och kosmopolitiskt område där människor var lyckliga i gemenskapen med varandra. Den 11 februari 1966 kom dock dödsdomen, som innebar att invånarna skulle flyttas ut till olika förorter i Kapstaden. Förflyttningen skedde successivt. 1982 var den klar och bulldozers mejade ner husen på området. Endast kyrkor och skolar räddades. Detta ligger bara 30 år tillbaka i tiden. Vilket härskarbeteende av den dåvarande regeringen! Så fruktansvärt sorgligt för Districts 6 invånarna, som inte längre kände sig hemma i sitt eget land.


För att vi skulle få ytterligare kunskap om de svartas historia åkte vi ut till kåkstaden Langa, 25 km utanför Kapstaden. Mycket blandade känslor flödade inom oss under detta besök. Jag hade ingen aning om att en kåkstad kunde vara så välorganiserad och att även välutbildade människor som t ex läkare och lärare bodde i detta område. Solidariteten och gemenskapen var stark mellan invånarna, så därför valde man att bo kvar, trots möjligheten att flytta. Vi möttes av en mycket varierande standard på boendena, från ordinära tegelvillor till en otrolig misär där man bodde i skjul utan vatten och el. Vi erbjödsatt gå in i ett hus där 12 personer delade på ett rum och där man delade en kallvattendusch med flera andra familjer. I staden fanns en läkarstation, en pub, flera frisersalonger i baracker och ett antal skolor.


Dessa barn ville gärna bli fotograferade och ville även se hur bilderna blev



Vi mötte även en grupp som kokade nyslaktade fårskallar efter att först ha avlägsnat fårens hår och hjärna. Skallarna kokades därefter i två timmar. Denna rätt erbjöds framför allt åt ensamstående män att köpa.

De råa fårskallarna ligger på bordet
Denna kvinna utstrålade stolthet och pondus is in kokkonst!






















 

På området fanns även ett center med olika verksamheter för stadens invånare, Bl a en keramik- och målarverkstad, en musikutbildning och en försäljningsavdelning. Försäljningen av alstren inbringande en del pengar till centret. Vi såg en fantastisk tavla, men konstnären kände nog sitt värde för tavlan kostade 4000 R (c 2600 kr).

Denna flicka sålde olika alster på centret

























Besöket avslutades på ett kindergarten där åtminstone 100 barn i åldrarna 5-6 år vistades under dagarna. Det var fantastiskt att få ta del av deras livsglädje. Barnen sjöng och dansade för oss och ett av barnen hade fått den stora äran att spela på trumma. Något han gjorde med stor inlevelse, taktkänsla och bravur! Fröknarna gjorde ett jättearbete med dessa barn. Föreställ er 100 barn i en lokal stor som ett ordinärt vardagsrum. Visserligen lekte hälften av barnen utanför men ändå! I slutet av vårt besök, bad fröknarna oss sjunga "Imse vimse spindeln," något som uppskattades mycket av barnen och vi fick rungande applåder för vår insats!

Suverän trumkille!












 
Att se dessa barns glädje, trots den fattigdom som de flesta av dem troligtvis lever i, visade att barn kan vara lyckliga utan Ipads, Iphones och dataspel.









Sammanfattningsvis gav dagens upplevelser oss en nyanserad bild av de svartas liv. Den livsglädje och företagsamhet som många av de människor vi mötte, utstrålade, ger hopp om att de positiva förbättringar som påbörjats efter apartheidstiden, fortsätter.

Besöken denna dag, var ett mycket uppskattat initiativ. Ett tack till våra reseledare!

13 november 2013

Resan fortsätter


I förrgår lämnade vi Stellenbosch och åkte tillbaka till Kapstaden. På vägen stannade vi vid Steenbergs vingård, som lär vara den äldsta här i Sydafrika och som grundades av Catharina Ras från Lübeck 1682. En spännande kvinna, som sägs ha följt sina drömmar. Hon ville ha spänning i livet. Utklädd till man bordade hon ett skepp, som tog henne till denna del av världen. Hon kom till ett område där det krävdes hårt arbete för att överleva. Av guvernören i området fick hon dock en bit mark att odla och det utvecklades till en blomstrande vingård så småningom. Denna kvinna var gift fem gånger och fick 13 barn. En av männen blev dödad av en hottentott, en annan av ett lejon och en tredje blev trampad ihjäl av en elefant. Vi tyckte dock att de viner vi fick provsmaka inte var särskilt goda

Efter en god middag under kvällen i Waterfront, satte vi oss ett gäng och pratade en stund på hotellterassen i det ljumma vädret. Plötsligt kände jag att någon tittade på mig. Vid staketet stod en liten kvinna och försökte fånga min uppmärksamhet. Hon såg sjuk och fattig ut. Mina tankar gick genast till min plånbok och om jag hade någon lämplig slant att ge henne. Så länge jag funderade på detta försvann hon. Hur obehagligt är det inte att osynliggöra en människa. För det är ju det man gör när man tittar förbi en person. Men hjälper man genom att ge pengar?

Att åka taxi är billigt här. Så pass billigt att man gärna vill betala mer. Men vad gör man då? Förstör man marknadspriset för de andra taxiförarna? Många frågor väcks när man inser hur fattiga många av de färgade är här.

Under gårdagen var vi ett gäng på sju personer i vår resegrupp som spelade golf på Milnerton Golfbana norr om Kapstaden. Så vackert med bergen och det azurblåa Atlanten!


Vi såg många fåglar på golfbanan, bland andra en ibis.

Nöjda efter en härlig golfrunda!
Golfklubbens egen golfkatt

10 november 2013

På nya äventyr!

De första vingårdarna i Sydafrika anlades av holländarna i mitten av 1600-talet. Khoikhoi- och sanfolken ansågs för lata av holländarna och därför hämtades slavar från östra delen av Afrika, för att arbeta i jordbruken och på vingårdarna. Vem vet om de egentligen var bättre arbetare än folket runt Kapstaden eller om de arbetade hårt för att slippa bli pryglade?


Konflikterna mellan holländarna och engelsmännen i Sydafrika ledde till de två boerkrigen. En av orsakerna till krigen berodde delvis på de rika diamant- och guldfyndigheter, som både länderna vill lägga beslag på. Engelsmännen vann krigen och i samband med bildandet av den Sydafrikanska unionen 1910 blev Gladstone generalguvenör och den brittiske monarken George V var Sydafrikas statschef. I detta sammanhang tog man ingen hänsyn till den svarta befolkningens åsikter. De fick vänta till 1994 innan de fick rösträtt.

En orsak till att man kunnat utveckla så fantastiska och blomstrande vingårdar som de i denna trakt, beror på att lönerna hållits så låga för den svarta befolkningen. Dock finns det starka krafter som driver att alla gårdar ska vara Fairtradegårdar, vilket innebär att de anställda får löner de kan leva på.

Under de senaste dagarna har vi haft möjlighet att besöka flera olika vingårdar och lärt oss vilka druvor som är lämpliga att odla i olika klimatzoner. Åter igen slås vi av de bördiga slätter som sträcker sig upp längs bergssluttningarna .

Här befinner vi oss på den nya vingården Creation. På bilden håller vår reseledare Lennart Ekström koll på oss.

Vår duktiga sommelier på Creation

Goda kanapéer serverades på vinprovningen

Ute i trädgården


Vi besökte även Walker Bay i Hermanus där det är valsäsong just nu. Tyvärr dök inte valarna upp när vi var där. Per skojade och sa att det inte är valår förrän nästa år eller så var det helt enkelt inte valdag just denna dag...

Här spanar vi med våra kikare ut mot havet och valarna

Inga valar syns i dag



På denna femstjärniga fiskrestaurang åt vi lunch


Vaniljpannacotta

Till Pers stora glädje åkte vi även till den kände golfspelaren Ernie Els vingård. Det var ett fantastiskt ställe med fina vyer runt omkring. Jag glömde kameran i bussen så det blev inga bilder från detta ställe. Istället visar jag de fina golfshirts vi köpte med Ernies emblem.


9 november 2013

Ett fantastiskt vackert land

Under gårdagen anslöt vi oss till en svensk grupp, Bussresan Direkt som landat i Kapstaden. Vi befinner oss nu i området runt Stellenbosch och upplever helt andra vyer och annan natur än vid havet. Här är så otroligt vackert, så det går inte att beskriva. Jag är så glad och tacksam att få uppleva detta.

Stellenbosch, Somerset och Franschhoek är kända för sina fina vingårdar. I gruppen från Sverige medföljer vinexperten Kaj Ströberg från Landskrona (www,kajstroberg.se) Han har kontakter här i landet och det innebär att vi får tillträde till de mest kända vingårdarna i området. Vi har redan besökt ställen som Vergelegen, Boekenhoutskloof och Moreson.
Utsikt över bergen och golfbanan där vi bor. Kleine Zalze Lodge

Ett stort kamferträd från 1700.

Upp och nedvända världen. Solen går upp strax efter kl 5 på morgonen. Det är försommar och rosorna blommar för fullt

Denna svåruttalade vingård besökte vi idag. Namnet har holländskt ursprung. Zulu, xhosa, afrikaans och engelska är de vanligaste språken i landet, men de flesta förstår och pratar engelska.

Små små druvor, som är mogna i februari

Vår förträfflige vinexpert Innocent på vingården. Han var såå stolt över ställets goda viner.

Ett eukalyptusträd
Stora förändringar sker i Sydafrika, efter strejker och förhandlingar är minimilöner för anställda inom jordbruk är fastställda. Minimilönen är nu 105 rand per dag, vilket motsvarar cirka 75 kronor.

7 november 2013

Fortsatt utforskande av Kapstaden

Vy från Taffelberget över Kapstaden

Fantastiska stränder på den västra sidan av Kapstaden
 

När man ser förbi de otroligt vackra naturvyerna och de lyxiga husen, som vida överstiger huspriserna på franska rivieran, tappar man många av de illusioner man haft om detta land. Sydafrikas största problem är en 37-procentig arbetslöshet och att 10 procent av landets befolkning på 50 miljoner är HIV- smittade samt naturligtvis den omfattande kriminaliteten

Var fjärde skolflicka är smittad, inte för att de ligger med jämnåriga killar utan för att äldre män utnyttjar dem genom att ge dem pengar till mobilabonnemang, hyran för studentrummet och liknande, enligt hälsovårdsministern i landet. 

För att få en liten förståelse för de problem som finns, får man titta tillbaka på landets historia. I mitten av 1600-talet kom holländarna hit och påbörjade kolonaliseringen av landet. År 1652 steg Jan van Riebeeck tillsammans med några anställda ur Ostindiska kompanie,t i land på Godahoppsudden. Kontakt uppstod snart mellan européerna och khoisan folket och det sägs ha varit mycket vänliga möten till en början. Men olikheterna mellan folken blev tydliga och ledde till krig. I slutet av 1800-talet ledde även kontroverser mellan engelsmännen och boerna, som holländarna kallades, till Boerkrigen.

ANC bildades 1912, och är Sydafrikas socialdemokratiska parti, som kämpat för att de svarta ska ha samma rättigheter som de vita. 1948 valde Sydafrikas vita befolkning in det boerdominerade Nationalistpartiet i parlamentet, som lagstiftade den nya apartheidregimen. Under 50-talet var ANC ett parti som liksom Mahatma Gandhi, förespråkade ickevåldsprincipen, men efter att partiet genomfört omfattande icke-våldsdemonstationer mot förtrycket i landet, förbjöd regeringen  protestmöten och därefter var den väpnade kampen ett faktum. Mandela dömde till livstids fängelse 1964. Åren fram till 1990 var svåra för landet, mycket våld och förtryck skedde mellan regeringen och de svarta.

När F W de Klerk valdes till president var han beredd till vittgående eftergifter och Nelson Mandela frigavs 1990. Klerk och Mandela samarbetade och apartheiden upphörde och de svarta fick för första gången rösta 1994, vilket ledde till en jordskredsseger för Mandela, som blev Sydafrikas första svarta president.

Vilken glädje för de svarta men en skam för världen att de svarta endast haft rösträtt under 19 år!


Denna 22-åriga unga kvinna är en fin och lycklig representant av den delen av befolkningen som har arbete både som servitris och som lärare i engelska

6 november 2013

Första dagen i Sydafrika


Under dagens sightseeingtur runt Kapstaden blev vi varse om hur fantastiskt vacker Moder Jord är i denna del av världen. Inte bara rik på fin natur och exotiska djur, utan även på naturfyndigheter, inte att förglömma alla diamanter som gömmer sig under jordytan.

Många är de lycksökare som letat sig hit. Portugiser, holländare, engelsmän, indier, kineser och många andra nationaliteter.

I början av 1800-talet kom engelsmännen till landet och så småningom blev landet en brittisk koloni. En av alla engelsmän som hittade hit var Cecil Rhodes. Han kom till Sydafrika som tonåring på 1870-talet och gjorde sig en förmögenhet på diamantgruvor. Så småningom blev han politiker och grundade landet Rhodesia. Rhodes var en inbiten ungkarl, men det sägs att en europeisk prinsessa blev besatt av honom. Detta  lär ha orsakat hans död. Efter hans död skänktes hans förmögenhet till olika universitet och det innebär att unga sydafrikaner har möjlighet att utbilda sig.

Som en följd av landets rikedomar har många krig uppstått under åren. Khoikoierna, som även kallades för hottentotter, var en av Sydafrikas ursprungsbefolkningar, som efter ett krig mot holländarna försökte förhandla med dem vid fredsslutet. De försökte få dem att förstå att det inte var rätt av dem att komma och ta deras modersland. "Vad skulle ni säga om vi kom till Holland och tog över ert land?" Ett argument som håller än idag!

Kapstaden är en stor stad med 3.7 miljoner invånare, inklusive förorterna. I dag valde vi att åka mot den västra delen av staden och tillbaka upp längs kusten. Vårt första stopp var vid Kirstenbosch botaniska trädgård, en fantastisk trädgård att botanisera i hur många timmar som helst, om man är det minsta intresserad av ytterst vackra växter. Visste ni att det är härifrån pelargonblomman härstammar? Den infördes i Europa på 1600-talet. En del av växterna i denna trakt finns bara här på Taffelberget, eller Table Mountain som det heter på engelska.
Papegojblomman


Fantastiska träd och skönt att stå i skuggan en stund




Denna kalla kallar man för grisöra i Sydafrika!

Skönt att svalka av sig i det sköna vattnet
Så gott med Clipfish

Denna härliga kvinna sålde träskålar som en grupp single mothers tillverkar

Så mycket information vi fått idag och så många människor vi "intervjuat". Ska smälta allt och skriva mer snart.

4 februari 2013

Det är en mening med varje människas liv

Menton
Under mitt liv har jag mött många människor som känner sig vilsna här på Jorden och som har tappat livslusten. De frågar sig vad meningen med livet egentligen är. I dessa fall är det viktigt att höja blicken och inse ATT det är en mening med allt som sker. Eller som min kollega ofta uttryckte sig; man skapar en mening med livet. Hur man än uttrycker sig, så är jag övertygad om att varje människa har ett livsmål, som inte är något slumpartat arrangemang.

Som praktiserande astrolog har jag övertygats om att våra liv i hög grad är förutbestämda och att vi lever många liv och att varje liv är ett steg i vår utveckling. Vi kanske själva deltar i planeringen av våra liv innan vi inkarnerar här på Jorden. Oberoende av, så är livet noga planerat för att ge varje själ precis den erfarenhet som kommer att vidareutveckla henne. Sedan är det upp till oss själva att lyssna på den inre rösten som alltid vägleder oss att fullfölja vår plan.

Men vad är då min livsplan och mitt livsmål undrar du kanske! I den astrologiska kartan kan jag få en skymt av en människas livsmål och vilka möjligheter hon har, men det är bara hon själv som vet exakt vad det handlar om. När vi gör något som ger oss glädje eller när vi står inför en situation och "bara vet" i vilken riktning vi ska gå, då är vi definitivt på rätt spår. När vi mår dåligt och varken vet ut eller in, är det troligtvis något vi inte vill se, något vi skjuter upp eller inte vill ta tag i, och är definitivt inte på rätt spår.

Det kanske är så enkelt att vi fullföljer planen för våra liv när vi gör det som skänker oss glädje och är i hjärtat och känner kärlek, även om vi inte har överblick över hela planen!